Musik + behörighet = sant

Tre dagar i veckan är det bara musik som gäller.
De övriga dagarna ägnas åt kärnämnen i det tempo som passar var och en. Målet för Allmän kurs Musik på Eskilstuna folkhögskola är att alla deltagare ska få sin gymnasiekompetens.
-  Jag har framför allt fått självförtroende. Jag har lärt mig att jag duger, säger Amanda Bäckström.



Det vita huset i utkanten av Eskilstuna är enormt. En vanlig torsdagsförmiddag är det dessutom nästan tomt och korridorerna långa och ödsliga. Annat är det på eftermiddagar och kvällar när Balsta musikslott väcks till liv av hundratals unga människor som tillbringar större delen av sin fritid här.

Balsta Musikslott startade 1979 som en öppen replokalsverksamhet, initierad av ungdomar för ungdomar. Man ville ha någonstans att ta vägen när de rivningslokaler som fanns centralt nere i Eskilstuna inte längre stod till buds. Balsta sjukhem hade tjänat ut i början på 70-talet, och lokalerna hade använts till diverse verksamheter. Till att börja med fick banden på Balsta hyra replokaler tre månader i taget medan kommunen diskuterade alternativa användningar av det jättelika före detta sjukhemmet: flyktingförläggning, fängelse eller kontor för Tekniska verken?

Dryga 25 år senare är Balsta Musikslott en av de största musikverksamheterna i Europa och en av kommunens stoltheter. Idag delar 100 band på 70 replokaler och i huset finns också fyra studieförbund och Eskilstuna folkhögskola, som har förlagt sin utbildning Allmän kurs Musik i ett hörn av slottet.

-  Kursen är till för dem som brinner för musik, men som saknar gymnasiekompetens och grundläggande behörighet. Här får man syssla både med musiken och få sin gymnasiekompetens, säger Lena Sjöberg, Eskilstuna folkhögskola.

Liten klass
Klassen är inte stor, för närvarande består den av bara åtta elever. Det betyder å andra sidan att det finns utrymme för stor personlig frihet och gott om tid för lärarkåren att stötta och hjälpa till.
-  Eftersom vi är så få kan i princip var och en ha sin egen studieplan och arbeta mycket med det som är svårt och lite mindre med det som man har lätt för, förklarar Lena Sjöberg.
För Amanda Bäckström var det långt ifrån självklart att välja en utbildning med musikinriktning.

-  Jag började på prova på-kursen på Eskilstuna folkhögskola och blev erbjuden en plats på Allmän kurs Musik – om jag kunde tänka mig att spela trummor. Jag har inte sysslat särskilt mycket med musik förut och aldrig någonsin spelat trummor. Men jag fick så många positiva reaktioner typ ”Åh, vad kul med en tjej som spelar trummor” så jag vågade chansa.
-  Det är klart att det var svårt i början, jag kunde knappt räkna till fyra utan att tappa bort mig. Men jag har fått mycket hjälp både av lärare och av de andra i klassen och det har motiverat mig. De har peppat mig och haft tålamod med mig när det känns som om allt går åt skogen, säger Amanda.

Självförtroende
Tre dagar i veckan är det bara musik på schemat. Då ingår allt från musikteori till ensemblespel och enskilda lektioner. Klassen arbetar i block med musik från olika tidsepoker. Det avslutande blocket rymmer skapande av egen musik, bland annat med hjälp av datorer.

De två återstående veckodagarna är vikta för kärnämnen.
-  Jag har svårt för matte så jag jobbar mycket med det. Sakta men säkert går det åt rätt håll. Sedan läser jag också svenska, engelska, historia och religion. Jag har läst ett år och har nog ett år kvar innan jag har fått min gymnasiekompetens, konstaterar Amanda.
Under året som gått har hon inte bara lärt sig spela ett helt nytt instrument. Hon har också upptäckt att matte inte är helt omöjligt och vågat börja titta framåt.
-  Jag har framför allt från självförtroende. Jag är inte världens bästa trummis men jag har lärt mig att jag duger. Jag tror att jag vill fortsätta plugga. Jag kanske ska bli journalist?
LENA WISTRAND